27
23:36
Ingen aning! Igen…
Jag fantiserar om samtal på stranden under natthimlen, vi badar i månsken, din varma smekning mot min kind, en våg av kärlek strömmar över oss.
I vandras ögon finner vi ögonblick som verkar eviga, ler per automatik, ryser av välbehag, upprepas gång på gång, där emellan bara längtan.
Nervositeten springer i kroppen, du lutar dig mot mig, andetagen rör vid varandra, en kyss är nära, euforiska explosioner släckta av verkligheten…
27
11:53
SD-motion i Eskilstuna kommun!
En motion mot burka och niqab i kommunens verksamhet – då det är ett förtryck? Det tycker i alla fall Adam Marttinen, Sverigedemokraternas ledamot i kommunfullmäktige här i Eskilstuna. Förvirrad om något, att hävda att detta är ett förtryck och därmed ska förbjudas är väl lika rätt/fel som att dessa kvinnor ”tvingas” till att bära klädesplagget?
Du får inte tvingas att bära detta plagg därför tvingar vi dig att inte bära det!
Du får inte döda någon och därför måste vi döda dig!
Att motionen inlämnas av en representant från SD gör ju saken än värre. Det är ju samma parti som beskyller Muslimerna och Islam för precis allt ont. Jag lever med glädje mitt liv bredvid och tillsammans med en Muslim, dock vägrar jag upprepa historien där Sverige återigen slavar under Nationalsocialismen!
27
11:01
Insändaren
Den där insändaren som det skrevs om här blev publicerad här vilket var roligt.
Läs mer:
1-0 TILL BITCHMAMMAN!
27
3:02
(Är jag gravid?) Omfamnad trygghet!
Borde sova men finner ingen ro. Bläddrar bland filmklipp jag redan sett på YouTube, lyssnar på musik som blott föder flera tankar, skriver meningslösa dikter som gör mig frustrerad. Jag hatar när jag försöker skriva bara för att. Eller när jag som nu märker att allt jag skriver går i samma ton, inga svängningar, inget nytt bara samma ord som ekar. Skönhet, glittrar, jag älskar dig, tårar, saknad, du, jag, vi? och bla, bla blaaaaa!
Finner ingen anledning till att skriva om sådant som jag inte ser som vackert, hittar inte en enda anledning till att skriva ner mitt negativa tycke om någon. Förutom Tito då han är ett avskum! Jag var så inställd på att skriva elakheter om Christer Åberg, som jag skrev om här, men fick inte fram en enda elak tanke. Det enda jag kunde tänka var, ”Varför ska jag skriva något elakt emot honom? Det är helt meningslöst och barnsligt!”. Istället satt jag tårögd och läste om hur han förlorade sin fru och sitt barn. Det i sig är väl inget konstigt, men för mig är det konstigt för jag har alltid kunnat distansera mig. I vanliga fall hade jag stängt ner hans jävla blogg och glömt bort men istället fann jag mig läsa inlägget om och om igen.
Förut kunde jag läsa om barnen som får lida för vuxenvärldens idioti, jag blev berörd och kunde få ner någon slags tankegång men nu blir jag bara sittandes och mina tårkanaler som tycks ha kukatur totalt börjar arbeta. Barnens mor var och kollade på bio igår, eller förrgår är det väl nu, tillsammans med sina systrar så jag var hemma hos henne tillsammans med barnen. När hon kom hem igen och jag åkte hem till mig så satt jag i bilen och mer eller mindre grät. Varför? Jo, för att hon hade haft det bra. Av någon anledning så fann jag mig så glad över att hon hade haft det bra att jag grät (Jag kan kanske vara gravid?). Man skulle kunna tro att jag är helt labil, ett nervvrak som är redo att explodera men så är inte fallet. Jag vet inte hur längesedan det var som jag kände mig så stabil som jag gör, jag är trygg i mig själv vilket är extremt unikt för mig.
Har aldrig sett någon trygghet i någonting och så fort tryggheten på något vis gjort sig ett besök så har jag sprungit. Trygghet betyder att man släpper garden, trygghet betyder att något är extremt bra, trygghet betyder att något dåligt kommer att komma; så har min tankegång varit tidigare. När jag slogs av tryggheten sist var när barnens mor låg med nyopererad tand och jag satt i hennes soffa på undervåningen med en ljudlös tv-bild flimrandes framför ögonen. Vincent och Vilja låg och sov och jag hörde deras lugna andetag, barnens mors täcke prasslade varje gång hon rörde sig och jag tittade vid varje prassel upp emot trappan. Är hon törstig, hungrig, vill hon ha en värktablett, stör det avstängda ljudet, tar ljuset från tv:n sig upp för trappan och irriterar hennes ögon som vill sova? Tittade in på barnen för att se om de sov, gick in och kände på Vincent som såg ut att svettas. Drog ner hans täcke och drog upp Viljas täcke som hon lyckats sparka av sig. Tillbaka till soffan.
När jag väl satt i soffan igen så slog tryggheten mig. Den skrämde mig inte utan log snällt emot mig. Tryggheten var jag i min roll som pappa, tryggheten var att jag satt orolig över hur barnens mor mådde, tryggheten var att jag var just bara jag. Jag lät tryggheten omfamna mig, bäddade mig ner bredvid Vilja som pressade sin lilla näsa emot min och somnade sedan om.
26
17:02
Ingen aning!
Du i mina drömmar,
jag vaknar varm,
känner sorg,
blandad lycka.
Tankar omöjliga att släppa,
du är överallt,
jag håller andan,
ler i tårar.
Ditt namn blir min viskning,
följs av ”Jag älskar dig”,
en kyss sätter punkt,
skickar allt till dig,
andas ut,
… somnar om.
26
14:16
Hittade en länk till mig!
Då jag inte haft en tanke på att någon skulle länka till mig har jag inte lagt någon energi på titta efter länkar som leder till mig. Men så fick jag för mig att göra det och fann faktiskt en länk hos Christer Åberg.
På Bloggportalen kan du hitta många bloggar som skriver om Carolas uttalande. Mångas uttalande är faktiskt väldigt skrämmande. Förtal och ren personförföljelse. Ja, till och med hot: Fånga Carola med en stormvind och dunka henne emot en stenvägg natt och dag!…
Jag vet inte riktigt om jag kan se mitt inlägg ”Fånga Carola med en stormvind och dunka henne emot en stenvägg natt och dag!” som ett hot direkt. Det var nog snarare en vädjan till Gud, om han nu finns. Men han tycks inte existera då Carola fortsätter flänga i media och le sitt stela leende.
Läs mer om Christer, eller snarare om Bibeln, Jesus och Gud på hans blogg http://www.apg29.se/
//jePPe Oskar Lennart Gustafsson
Kategorier
Arkiv
De förtjänar sin länk
Rösta!
