…

Det förflutna i form utav dunkla minnen av rädsla smeker mig sorgsen.

Alla hårda ord som sades då ekar nu, alla förnedrande slag som slogs då svider nu, finner mig gråta torra tårar som aldrig kommer – ligger som en klump i halsen och rösten, den är redo att spricka.

Tankarna springer om varandra och jag försöker att vika undan, ramla ner i en skyddsgrop i hopp om att undfly den kärleksdödande känsla som svävar över oss likt en korp.

Låt mig inte beröras än en gång av korpens näbb…

Blandade inlägg